Obsessive-Compulsive Disorder: Novel Insights on Executive Functions, Gut Microbiome, and Genetics

• Main Author: Chen, Long-Long
• Format: Dissertation
• Language: English
• Published: ProQuest Dissertations & Theses 01-01-2023
• Subjects: Anorexia; Autism; Autoimmune diseases; Automation; Behavior modification; Brain research; Cognition & reasoning; Cognitive psychology; Disability studies; Drug therapy; Emotions; Fatty acids; FDA approval; Flexibility; Genetics; Genomes; Medicine; Memory; Mental disorders; Mental health; Neurosciences; Obsessive compulsive disorder; Pathogens; Pediatrics; Pharmaceutical sciences; Polymorphism; Prevention; Problem solving; Psychology; Psychotropic drugs; Serotonin; Therapy
• ISBN: 9798380254816

Tvångssyndrom, på engelska obsessive-compulsive disorder (OCD), är en funktionsnedsättande sjukdom som drabbar cirka 1–2% av befolkningen. Sjukdomen kännetecknas av tvångstankar som framkallar negativa känslor som ångest, tvivel, och äckel, vilket leder till repetitiva och tidskrävande tvångshandlingar eller undvikande handlingar. OCD ingår i kapitlet tvångssyndrom och relaterade tillstånd i DSM-5 tillsammans med diagnosen dysmorfofobi (BDD), där tvångssymtomen är relaterade till utseendet.I denna avhandling undersökte vi biologiska faktorer som skulle kunna vara associerade med OCD.Hur skiljer sig exekutiva funktioner hos patienter med OCD från BDD? Vilken roll spelar tarmfloran? Finns det ovanliga genetiska variationer hos patienter med svår och behandlingsresistent OCD?I den första studienjämförde vi exekutiva funktioner mellan patienter med OCD, BDD och friska försökspersoner med hjälp av datoriserade och standardiserade neuropsykologiska tester. Vi fann inga signifikanta skillnader i prestation avseende förmåga till inhibition, kognitiv flexibilitet eller arbetsminne. Våra fynd stödjer inte ett tydligt samband mellan specifika exekutiva funktioner och OCD eller BDD.I studie tvåundersökte vi skillnader i tarmflorans sammansättning mellan patienter med psykiatriska diagnoser och friska försökspersoner. Först genomförde vi en systematisk översikt över forskningsfältet. Efter genomgång av 4231 studier som publicerats fram till februari 2020 inkluderades 69 studier i sammanställningen. Fram tills sista sökdatumet hade inga studier publicerats om skillnader i tarmflora hos patienter med OCD och friska försökspersoner. Det fanns generellt få samstämmiga resultat mellan studierna, vilket delvis berodde på varierande studie-kvalitet och forskningsmetoder. Det mest reproducerade fyndet var minskad förekomst av butyrat-producerande bakterier hos patienter med psykiatriska diagnoser jämfört med friska försökspersoner.I studie trejämförde vi skillnader i tarmfloran mellan patienter med OCD och friska försökspersoner. Vi fann inga skillnader i mångfald, komposition eller individuella bakterier på art-nivå mellan patienter med OCD och friska försökspersoner. Dessutom analyserade vi gener i tarmfloran inblandade i metabolisering av ämnen som kan påverka hjärnans funktioner, till exempel bildning av serotonin eller metabolisering av butyrat. Vi såg inte någon skillnad i någon av de 56 funktionella profiler som undersöktes. Vidare undersökte vi skillnader i tarmfloran hos patienter med OCD före och efter kognitiv beteendeterapi. Trots minskade tvångshandlingar, till exempel upprepade handtvätt, var tarmfloran oförändrad både avseende sammansättning och funktion. Slutsatsen från studie tre är att det i dagsläget inte finns tillräckligt med forskningsunderlag för att fastställa om det finns skillnader i tarmfloran mellan patienter med tvångssyndrom och friska försökspersoner.I studie fyrasekvenserade vi de proteinkodande regionerna i arvsmassan hos patienter med svår och behandlingsresistent OCD som genomgått djup hjärnstimuleringsbehandling (DBS), en behandling där tunna elektroder kopplade till en stimulator opereras in i specifika områden i hjärnan. Vi inkluderade samtliga patienter i Sverige som genomfört detta ingrepp och som gett sitt tillstånd att delta i studien, totalt fem deltagare. Vi fann ovanliga och potentiellt genskadande genetiska variationer hos tre av dessa. Även om resultatet är lovande behövs det en större grupp deltagare för att vi ska kunna avgöra om frekvensen av ovanliga genetiska variationer är högre i denna patientgrupp, och om genetiska resultat skulle kunna vara en faktor av prediktivt värde för behandlingsutfall för DBS vid OCD.