Effects of Anti-Inflammatory Drugs on Human Skeletal Muscle Adaptations to Resistance Training

• Main Author: Lilja, Mats
• Format: Dissertation
• Language: English
• Published: ProQuest Dissertations & Theses 01-01-2023
• Subjects: Magnetic resonance imaging; Medical imaging; Nonsteroidal anti-inflammatory drugs; Pharmaceutical sciences; Vitamin E; Young adults
• ISBN: 9798379479978

I tidigare studier har det påvisats att intag av antiinflammatoriska läkemedel (NSAID) vid styrketräning kan hämma muskelns anabola (uppbyggande) svar efter enskilda styrketräningspass. Mot denna bakgrund har skäl vuxit fram att tro att antiinflammatoriska läkemedel kanske har en hämmande effekt på muskeltillväxt och styrka vid mer långvarig träning. I denna avhandling undersöktes hur antiinflammatoriska läkemedel påverkar muskelns träningssvar direkt efter, och efter en längre tids träning hos unga friska individer. Totalt lottades 31 män och kvinnor i åldern 18 till 35 år till två olika grupper. Den ena gruppen fick inta högsta rekommenderade receptfria dos av ibuprofen (1200 milligram), och den andra en låg dos acetylsalicylsyra (75 milligram) om dagen under en åtta veckor lång träningsperiod. Under träningsperioden genomförde forskningspersonerna två till tre träningspass i veckan där lårmuskulaturen tränades i en bensparksmaskin. Forskningspersonernas muskelvolym mättes innan och efter träningsperioden med magnetkamera. I vävnadsprover (muskelbiopsier) tagna före, under (direkt efter ett träningspass efter fyra veckors träning), och efter åtta veckors träning utfördes även molekylära analyser. Vid dessa analyser studerades markörer involverade i muskeluppbyggnad och mitokondriefunktion. Dessutom studerades relationen mellan att mäta muskelfiberns tvärsnittsarea jämfört med att använda bildanalys av helmuskel med magnetkamera och skiktröntgen för att mäta muskelstorlek och muskeltillväxt. Resultatet visade att båda grupperna ökade i muskelvolym under träningsperioden men att muskelvolymen ökade markant mer i gruppen som fick acetylsalicylsyra (7,5 %) än i den som fick ibuprofen (3,7 %). Av de molekylära analyserna som utfördes efter träningsperioden visade det mest tydliga resultatet på att en klassisk markör för inflammation var hämmad i musklerna hos de forskningspersoner som intog ibuprofen (Artikel I). Mitokondriefunktion minskade och mitokondriemängd ökade efter åtta veckors styrketräning men ingen skillnad mellan läkemedelsgrupperna förelåg (Artikel II). Av de molekylära analyserna som utfördes under träningsperioden, direkt efter ett träningspass vid vecka 4, så visade resultat att klassiska markörer för muskelnedbrytning var hämmade i musklerna hos de forskningspersoner som intog låg dos acetylsalicylsyra (Artikel III). Vidare sågs ett moderat samband mellan att mäta muskelfiberns tvärsnittsarea och att använda bildanalys av helmuskel för att mäta muskelstorlek, och ett svagt samband vid mätandet av muskeltillväxt (Artikel IV). Sammantaget tyder dessa resultat på att 1) styrketräning i samband med intag av ibuprofen försämrar muskeltillväxten hos unga vuxna individer 2) styrketräning minskar mitokondriefunktion och ökar mitokondriemängd och detta påverkas sannolikt inte av samtidigt NSAID-intag, 3) utvalda etablerade molekylära markörer för reglering av muskeltillväxt väsentligen inte skiljde sig mellan grupperna och förklarar inte de negativa effekterna av ibuprofen hos unga vuxna individer, och slutligen, 4) förändringar i muskelfiberstorlek är en opålitlig markör för att mäta muskeltillväxt vid styrketräning.